Uthållighet
Konditionen bedöms ofta efter hur uthållig man är. Det är tack vare denna du kan öka takten och hålla på längre utan att bli överansträngd eller andfådd. Även om uthålligheten i viss mån är beroende av muskelstyrkan, beror den först och främst på hjärtats och lungornas kapacitet. Musklerna behöver syre för att fungera. Ju mer syre musklerna kräver desto hårdare måste lungorna och hjärtat arbeta. Vid verklig hårdträning kräver musklerna omkring 90% av kroppens totala energibehov. Lungorna måste arbeta hårdare och hjärtat slå fortare för att transportera det. En ovan ansträngning kan leda till ett otränat hjärta slår dubbelt så fort som i normala fall, vilket kan utgöra en orimlig belastning. Jämn, regelbunden träning ökar däremot hjärtats förmåga att pumpa blodet. Upprepade studier har visat att regelbunden, relativt kraftig träning stärker hjärtat så att det kan öka sin prestationsförmåga med ända upp till 20%. Slagfrekvensen sänks eftersom blodvolymen ökar. Idrottsmän som ligger i hårdträning brukar ha en puls som är ända upp till 20 slag längre än genomsnittet.
Det finns många olika sätt att träna upp uthålligheten utan att överanstränga hjärta och lungor. När du sätter igång att springa, jogga, simma eller cykla bör du varva aktivitet med vila. Börja med att springa 100 meter, gå 100 meter, springa lika lång sträcka och sedan gå hem. Om du simmar kan du till exempel ta en paus var tredje eller var fjärde längd istället för att simma 12 eller 14 längder i ett sträck och bli totalt utmattad och illamående efteråt. Efterhand som konditionen ökar och du orkar mer, kan du simma, springa eller jogga allt längre sträckor och minska de perioder du går eller vilar.
En mer vetenskaplig metod att bedöma sin träningsförmåga och hålla sig inom hälsosamma gränser har utvecklats vid the Cardiac Research Unit vid the City Gym i London. Med hjälp av den här säkra och praktiska metoden kan man räkna ut sin "lämpliga arbetspuls". Den rekommenderas i synnerhet för män över 35 år (av vilka mellan 11 och 17% anses löpa risk att få plötslig hjärtsvikt utan att de vet om det) samt för kvinnor över 45 år, i synnerhet för dem som dricker eller röker kraftigt och har en övervikt på 6 kilo eller mer.
Det finns många olika sätt att träna upp uthålligheten utan att överanstränga hjärta och lungor. När du sätter igång att springa, jogga, simma eller cykla bör du varva aktivitet med vila. Börja med att springa 100 meter, gå 100 meter, springa lika lång sträcka och sedan gå hem. Om du simmar kan du till exempel ta en paus var tredje eller var fjärde längd istället för att simma 12 eller 14 längder i ett sträck och bli totalt utmattad och illamående efteråt. Efterhand som konditionen ökar och du orkar mer, kan du simma, springa eller jogga allt längre sträckor och minska de perioder du går eller vilar.
En mer vetenskaplig metod att bedöma sin träningsförmåga och hålla sig inom hälsosamma gränser har utvecklats vid the Cardiac Research Unit vid the City Gym i London. Med hjälp av den här säkra och praktiska metoden kan man räkna ut sin "lämpliga arbetspuls". Den rekommenderas i synnerhet för män över 35 år (av vilka mellan 11 och 17% anses löpa risk att få plötslig hjärtsvikt utan att de vet om det) samt för kvinnor över 45 år, i synnerhet för dem som dricker eller röker kraftigt och har en övervikt på 6 kilo eller mer.
Kommentarer
Trackback
